Staffansby skola och dagis

Staffansby lågstadieskola och dagis

Ca 1 km promenad runt skolgården och dagis, ca 30 min.

Skolhistoria

I Helsinge socken var man föregångare vad gällde social- och hälsovård samt utbildning. I slutet av 1800-talet fanns flera svenska byskolor i Helsinge: Kyrkoby skola, grundad 1825 (huset är från 1837); Königstedt folkskola, grundad 1872, Malm svenska folkskola, grundad 1896, och Staffansby folkskola, grundad 1897.

Dessutom lär det ha funnits en privat svensk skola nära Malms station åren 1906-1909. Denna skola delades sedan år 1909 så att en del av eleverna flyttad till Staffansby folkskola till det vi numera känner till som Gula huset i anslutning till Staffansby skola och daghemmet Staffan; och en finsk del, Malmin suomalainen kansakoulu, som numera fungerar som Stickelbrinkens specialskola (Karviaistien erityiskoulu).

Elevunderlaget i den växande arbetarstadsdelen Mosabacka var uppenbarligen stort, eftersom det år 1915 och så grundandes en svensk skola i Mosabacka, Mosabacka folkskola med 34 elever det första året. Den fungerade ända fram till 1966, och huset är numera en del av Tapanilan ala-asteen sivukoulu, strax öster om Mosabacka station.

1915, samma år som Mosabacka folkskola grundades, fanns i Malm svenska folkskola 60 elever. Malm folkskola har uppenbarligen verkat i flera olika fastigheter, åtminstone skiljer trävillorna på två bilder från 1917 och 1930 tydligt i stil.

Det fanns också fortbildning på svenska i Malm, särskilt riktad till ungdomar från lantbrukarhem: år 1907 hade man tack vare en privat donation grundat Svenska folkakademin som erbjöd andra stadiets undervisning i Malm i Örskis hemman, det hus som numera inhyser Hare Krishna rörelsen och den vegetariska restaurangen Govindam. Svenska folkakademin fungerade i Malm ända till 1928/1931. Akan, som den numera är känd som, fungerar fortfarande i Borgå.

Ännu vid förra sekelskiftet var majoriteten av befolkningen i Malm, Helsinge kommuns administrativa centrum, svenskspråkiga. Den finskspråkiga inflyttningen var dock enorm, och ekonomiska förhållanden återspeglas bl.a. i de siffror som härstammar från 1937: i de två finskspråkiga skolorna i Malm gick sammanlagt 495 elever, av vilka 214 betraktades som medellösa. Av de svenskspråkiga eleverna betraktades ingen som medellös.

I den relativt nya arbetarstadsdelen Mosabacka var de finska elevernas antal 317, av vilka 116 medellösa. De svenska elevernas antal var 74, av dessa var 25 medellösa. I Staffansby folkskola var elevantalet 63, av vilka 26 befanns medellösa.

Det sammanlagda antalet elever i de svenska skolorna i Mosabacka och Staffansby var alltså 137, dessutom fanns då ytterligare den svenska folkskolan i Malm, vars elevantal tyvärr inte stöd att finna.

År 1946 inkorporerades det som nu är nordöstra Helsingfors, d.v.s. Malm med närområden, i Helsingfors stad. Helsinge kommun blev Vanda stad, och dess administrativa centrum flyttades från Malm till Dickursby. De svenska skolorna fortsatte sin verksamhet, men nu under Helsingfors stad.

Ulla Kämpe, tidigare elev, började 1946 i Gula huset med Anna Santala som lärare. Hennes 1,5 år äldre syster gick också i skolan efter att de kommit från Sverige där de varit krigsbarn. Anna Santala bodde i övre våningen, utan rinnande vatten och med ämbar som latrin.

År 1948/49 fungerade Malm folkskola i ett hus rätt nära Solhem. Dessvärre brann det huset ner, enligt osäkra källor påtänt av några elever som var missnöjda med den dåvarande mycket stränga lärarinnan, fröken Suomela!

Alla eleverna flyttades då till Gula huset i Staffansby, som måste ha varit mycket trångt! Det verkar sannolikt att skolan rätt snart efter detta fått flytta in i fastigheten i hörnet av Ladugårdsvägen och Rikroken, ett vitt trähus som lär vara testamenterat till Helsingfors stad för kulturell verksamhet på svenska. Hur mycket staden sedan hörsammar donatorns vilja framgår av det faktum att där inte sedan 1991 har varit svensk verksamhet, och stadens fastighetscentral som förvaltar utrymmet meddelade undertecknad att det hade krävts att donatorn också testamenterat medel för verksamheten…

Nils-Göran Engström jobbade efter kriget fram till början av 50-talet som lärare i Malm folkskola och bodde i övre våningen av Ladugårdsvägens hus med sin fru och tre barn.

Under de stora årskullarnas tid förekom perioder då eleverna var så många att de fick gå i skola i två pass, morgon- och eftermiddagsskola.

Då Mosabacka folkskola stängdes pga minskande elevantal år 1966 fick eleverna från norra Helsingfors ta sig till Staffansby eller Malm, som administrativt slogs ihop till Staffansby-Malm.  

Slutet av 60-talet, liksom 70- och 80-talen var en tid av kontinuerlig tillbyggnad av bostäder, både höghus och egnahemshus, i Malm och Staffansby. Invånarantalet ökade markant. Den överväldigande majoriteten av de nya invånarna var finskspråkiga, men också de svenskspråkiga blev fler, så att trycket på Staffansby-Malm skola var hårt.

1980 var läget det att åk 1-2 gick i Gula huset i Staffansby, åk 3-4 i skolhuset på Ladugårdsvägen i Malm och åk 5-6 i Vallgård. Föräldrarna slog sig samman och grundade föräldraföreningen StaMa, genom vilken de aktivt jobbade för byggandet av ett nytt och större skolhus som skulle inrymma klasserna 1-6. Man gav ut Nyckelbladet, föregångaren till det nuvarande Staffansbladet, och ordnade flera jippon med basarer, snöskulpturtävlingar m.m. Efter att aktiva föräldrar varit i kontakt med staden framgick att det faktiskt fanns planer på en ny skolbyggnad, de hade bara råkat försvinna i någon beslutsfattares låda. Nåväl, planerna dammades av, och 1989 vidtog byggandet av det nya skolhuset på tomten invid Gula huset som dittills fungerat som sportplan. Det nya huset är ritat av arkitekt Kaarina Löfström. Vid denna tid var elevantalet i Staffansby-Malm 105 elever.

I slutet av 80-talet innehades rektorstjänsten av XX som var känd bl.a. för att ha vunnit sångtävlingen ”Syksyn sävel”. Han lär ha varit en social och jovialisk person som hade lätt för att göra sig omtyckt bland föräldrarna, men någon bra organisatör var han inte, inte heller alla gånger riktigt nykter. 1989 övertogs ledningen av Birgitta Ponthin, tidigare vice rektor, och hon jobbade som rektor för Staffansby ända fram till hösten 2015.

Invigningen av Staffansby skola var 1990, och som det brukar gå med byggen och renoveringar så var huset inte riktigt klart när eleverna skulle börja. Slöjdsalen och gymnastiksalen färdigställdes i november och invigningsfesten hölls i december. Skolhuset i Malm togs ur bruk år 1991.

Natten till 15 mars 2011 uppstod en brand i Staffansby skola. Huset fick stora skador, och eleverna måste flytta, först för tre dagar till Malms kyrka och därefter till ett skolhus som lyckligtvis råkade stå tomt alldeles i närheten, på Kyrkobyvägen 25. Det dröjde till hösten 2013 innan skolan åter kunde flytta tillbaka till Trastvägen.

I år, då Staffansby skola fyller 120 år, har skolan 163 elever.

Källor:

http://www.helsinki.fi/kansalaismuisti/matapupu/malmi/KOULU01.HTM

http://www.helsinki.fi/kansalaismuisti/matapupu/suutari/historia/kouluetu.html

http://www.kyrkoby.fi/skola/index2.php?lang=SE&p=Var_skola

Malm svenska ungdomsförenings historik

Intervjuer med Björn Keto, Birgitta Ponthin, Beatrice Wallman och Erja Lindfors