Sjöskog

5 km, ca 2 h.

Asfalterad väg, trottoar och vägkant.

Start från Katrineberg sjukhus parkeringsplats, Katrinegränd 4, Vanda

Vi bekantade oss med de gamla gårdarna och herrgårdarna, Sjöskog FBK och gamla Königstedt folkskola.

Guidad promenad i Sjöskog
[Ladda ned som pdf]

Sjöskog bycentrum omringas av Vanda å. Terrängen är kuperad och man har gjort många stenåldersfynd på de högre kullarna.

Katrineberg är ett frälsehemman från 1500-talet. En stor gård med mycket tjänstefolk och kreatur och stora markområden. Karaktärsbyggnaden är från 1800-talet. I början på 1900-talet ägde kommerserådet Nyman gården. Lydia Ruijanpalo sålde gården 1949 till Helsinge landskommun. Kommunen byggde ett ålderdomshem i parken. På 60-talet ändrades ålderdomshemmet till Katrine sjukhus.

Sjöskog FBK verkade aktivt redan 1910. Man hade en orkester, ordnade sommarfester och hade regelbundna övningar. Brandstationen, med sirenen stod mitt i byn. 1924 byggdes brandkorshuset, Skogsborg. Kommerserådet Nyman stod för byggandet.

1924 byggdes också den första fasta bron över Vanda å vid Sjöskog forsen.

Efter kriget fanns det fyra butiker i Sjöskog. Mitt emot brandstationen fanns Varuboden och dit kom brandalarmen. Från butiken sprang man över vägen och kopplade på sirenen.

Meilby, från 1600-talet var en tjänstebostad. Den mest berömda innehavaren var general Adlercreutz. Karaktärsbyggnaden är från 1805. Gården var stor, upp till 100 kor och 10 hästar. Mjölken kördes varje morgon till Dickursby station. Tjänstefolket bodde i det man kallade kasernen. Efter kriget delades gården. En stor del av markerna gick till emigranter. Också Meilby fick en emigrantägare.

Före kriget var Sjöskog nästan helt svenskspråkigt. Efter kriget blev Sjöskog tvåspråkigt, speciellt när blandäktenskap ingicks.

Königstedt folkskola grundades 1872. Det var landskommunens andra svenska folkskola. Königstedt ägare kommunalrådet Robert Ullner gav marken, stod för byggnadskostnaderna och alla kostnader så länge han ägde Königstedt. Skolan brann i början på 1920-talet. 1925 invigdes skolan på nytt sådan som den nu är. Skolverksamheten upphörde 1972. Vanda stads ungdomsverk tog hand om skolan ca.10 år. Därefter fungerade här ett handarbetscentrum. År 2000 fick byns föreningar skolan för sin verksamhet.

Königstedt trädgårdsmästare har i början på 1900-talet planterat ekarna på skolgården och längs vägkanterna. Byns stengårdar har under nödåren 1867–1868 samlats av tiggare som kom från de österbottniska kusttrakterna. Genom att samla stenar på åkrarna fick de mat för sig och sina familjer på herrgårdarna.

Königstedt kapell byggdes i början på 1920-talet. Finska skolans lärare Maiju Metiäinen övertalade dåvarande Königstedts ägare major Gripenberg att hyra markområdet för ett bönehus. Byborna byggde med gemensamma krafter huset, som stod färdigt 1925. Inredningen är till stor del donationer. 1964 upphörde bönehusföreningen och bönehuset överläts till Vanda församlingar. Biskop Aarne Lauha invigde kapellet. När kapellet fyllde 60 år hade byborna genom en gemensam insamling lyckats skaffa en klocka till det dittills tomma klocktornet.

Mitt emot kapellet fanns en vitrappad stuga, där portvaktaren bodde. Porten kallades flugutull.

Königstedt gårds första ägare i början på 1500-talet var socknens länsman. Drottning Kristina skänkte gården till Matts Tönesson Creutzhammar 1633. Den följande ägaren Johan Köhn, adlad Königstedt har givit gården sitt namn. På 1800-talet ägdes gården av statsrådet Hisinger. Då renoverades karaktärsbyggnaden och den fick sitt nuvarande utseende. När hans svärson Carl Ullner ägde gården, omfattade den 600 ha. Han grundade ett glasbruk vid Sjöskog forsen, en såg och en kvarn vid Königstedt fors. Hans son Robert Ullner, som grundade den svenska folkskola, gjorde konkurs och tvingades sälja gården till Lars Haartman. Han överlät marken till kommunens första finska folkskola. Familjens två döttrar drunknade i Königstedt fors, nedanför gården. Följande ägare sålde en stor del av markerna. 1921 köpte major Michael Gripenberg och hans hustru Marguerete f. Mannerheim gården. Den sista privata ägaren var Gustav Wrede. Hans änka Asta Wrede sålde gården 1961 till den finska staten.

Den finska folkskolan grundades 1901. Som lärare för lågskolan fungerade bl.a. Maikki Salmensaari. Hon tog hand om den föräldralösa Rudolf Koivu. De högre klasserna undervisades ända till kriget av Maiju Metiäinen, som på många sätt verkade för byns bästa.