Malm

Start och avslutning vid Solhem, Kyrkobyvägen 23, Helsingfors.

Ca 5 km, medellätt promenad längs gator och sandvägar, ca 2 h.

Vi bekantade oss med Malm i lätt historiskt perspektiv, med fokus på traktens äldre byggnader, deras historia och framträdande svenskspråkiga personer i området.

Promenaden startade från och avslutades på Solhem.

Ladda ned karta som PDF

I samarbete med Malm svenska ungdomsförening.

På medeltiden hörde Malm till de största byarna i Helsinge socken, med åtminstone åtta större, namngivna gårdar, nämligen Brusas, Ströms, Pehrs, Länsmans, Filpus, Örskis, Haga och Tallbacka. Efter att järnvägsstationen togs i bruk 1870 växte och utvecklades området snabbt. När Finland förklarade sig självständigt den 6 december 1917 var Malm-Mosabacka-Staffansslätten redan en förhållandevis stor tätort. Det svenska språket hade ännu en stark ställning i kommunen; vid en folkräkning 1920 fann man att 38% uppgav svenska som modersmål. Tack var järnvägen var förbindelsen med Helsingfors god och främst mindre bemedlade personer sökte sig gärna därifrån till det mera lantliga Malm, som fram till inkorporeringen med Helsingfors 1946 var Helsinge kommuns administrativa centrum.
 

Övre Malm

Jordbruksnäringen dominerade, men fler industrier och manufakturer sökte sig hit, här fanns gott om utrymme och billig arbetskraft. Sandudds tapetfabrik, Semptalin takpappstillverkning, en tegelfabrik, en fiskkonservfabrik och företag som sysslade med jordbruksmaskiner tyckte att Malm/Staffansby/Mosabacka var tjänligt område. I den andra centralorten Dickursby fanns redan färgfabrik och tygspinneri.

Sedan medeltiden hade Malm sina gamla hemman som Brusas, Ströms, Pehrs, Filpus, Örskis och Haga vilkas ägare/innehavare mestadels hade svenska som modersmål. Gårdarna fanns kring den bäck som numera kallas ”Långinoja”. Lokalbefolkningen hade gett bäcken namn efter den omtalade husbonden Victor Lång på Filpus.

1957 byggdes det första höghuset på Malms bygata 8–10, men först i början av 1980-talet började man bygga det nuvarande Malms centrala delar, torget och området kring järnvägsstationen inklusive den kännspaka promenadgången över järnvägsspåren.

Malms begravningsplats, den största i Helsingfors, grundades år 1890 på ett fält som använts av armén som övningsområde redan under svenska tiden. Den har utvidgats flera gånger. Länge gick liktåget från bårhuset i Ås med uppehåll i Åggelby för kunder från Forsby fattiggård längs ett sidospår till begravningsplatsen. Nuvarande Orrtuppsvägen och det korrekt namngivna Gamla banstråket finns där banan tidigare gick.

Helsingfors-Malm flygplats byggdes år 1936 och var Helsingfors huvudflygplats tills Helsingfors-Vanda flygplats öppnade till olympiska spelen år 1952. Flygplatsen i Malm byggdes på den ”bottenlösa” Tattarmossen.

  1. Solhem, Kyrkobyvägen 23, Malm Svenska Ungdomsförenings hus, ritat hösten 1912 av föreningens medlem, byggmästare Erik Törnqvist och invigt i juni 1913. Marken köptes officiellt först efter att bygget redan påbörjats, i januari 2013 och utbröts från Träsvedja hage av Immus hemman i Staffansby.
     
  2. Malmin pohjoinen kansakoulu, Kyrkobyvägen 25, färdig 1937, arkitekt Jalmari Peltonen (hem för Staffansby skola vårvintern 2011-sommaren 2012) Sr 2.
     
  3. Malms kyrka, Kommunalvägen, Kristian Gullichsen, 1981. Tidigare fanns på samma tomt den gamla kyrkan i en sirlig trävilla, den Grasshoffska villan, som åren 1896–1952 fungerade som kommunalhus, därav namnet på gatan. 1952 såldes villan till församlingen, som invigde den som kyrka 1953 och använde den ända fram till 1980, då den revs för att ge plats för den nya kyrkan.
     
  4. Rockefeller rådgivningen. År 1937 var Rockefellerstiftelsens representant på besök i Parkstad, Mosabacka och Dickursby och bekantade sig med hälsovården för barn. Besöket resulterade i att finska staten och Helsinge landskommun med stöd av Rockefellerstiftelsen år 1940 öppnade en rådgivning för barnfamiljer samt utbildningscentrum för blivande hälsovårdare i Malm. Funkishuset fungerade som rådgivning ända fram tills den nuvarande hälsostationen på Talvelavägen färdigställdes år 1988.
     
  5. Malms sjukhus: Det första sjukhuset i Malm var Helsinge kommuns epidemisjukhus som kom till 1908. Det byggdes ut i flera etapper 1916 och 1920 och med flera byggnader. Här vårdades främst tuberkulospatienter som det fanns rikligt av. Kommunalläkaren, legendariske Helge Nyman ansvarade för det lilla sjukhuset sedan 1923.

    Ett helt nytt sjukhus med 38 platser byggdes 1930; det är nuvarande ”byggnad 1”. Sjukhuset ritades av länsarkitekt Armas Rankka. År 1938 fanns hela sju olika byggnader på området och man hade rum för 98 patienter. Man hade eget laboratorium, apotek, operationssalar och egen röntgenutrustning samt två läkartjänster. Under krigsåren 1939–44 var byggnad 1 militärsjukhus.

    År 2014 öppnade det nuvarande nybyggda sjukhuset med den helrenoverade gamla byggnaden från 1930-talet. I samband med renoveringen fick sjukhuset också ett lyft i fråga om konst. I ambulansernas avlämningsaula finns Pertti Kukkonens verk ”hjärtslag”, gjutet i betongrelief i väggen.

    Inne i den ljusa entréaulan finns ett stort muralkonstverk av Kristiina Uusitalo, ”valon varassa”.

    I backen till vänster om sjukhuset står ett hus som hör till området. Ännu på 2010-talet fanns här laboratorieprovtagning. Före det fanns här bäddplatser för opererade patienter. De transporterades på rullande sängar mellan detta hus och det egentliga sjukhuset.

    På Malms sjukhus jobbar dagligen ca 550 personer.
     
  6. Grotta: Helsingfors försvar var viktigt för Ryssland, som under första världskriget befäste Helsingfors genom ett stort antal skyttegravar och artilleribatterier i en vid båge runt staden. Befästningsverken ligger grovt taget i linje med nuvarande Ring 1 längs kullar och backar.

    Grottan bakom Malms sjukhus är en del av detta byggnadsverk, ”Helsingfors landfästning”. Den förbättrades på 1930-talet till befolkningsskydd.
     
  7. Villa Oksanen, Marknadsvägen 19, ritades i funkisstil av arkitekt Erkki Huttunen på 1940-talet för Lantbruksmaskinfabrikens direktör Oksanen. Mera detaljerade uppgifter i Malmin Kuvalehti 2011.
     
  8. Tilktorget: Tilktorget och dess omgivning var industriområde under största delen av 1900-talet. Järnvägens närhet och den relativt korta sträckan till Helsingfors centrum gjorde området attraktivt för industrier. I Tilktorgets närhet fanns utöver Hankkijas lantbruksmaskinsfabrik flera sädes- och djurfodersförråd.
     
  9. Fabrikshuset, Tilktorget 4: Centralandelslaget Hankkija grundades 1905. Det var de finskspråkiga jordbrukarnas andelslag som skulle idka handel som skulle gagna lantbruket. På svenskt håll hade man Labor, som också hade verksamhet i Malm. Hankkija köpte en maskinverkstad 1918 som ett par år senare gjordes om till Maanviljelyskonetehdas Oy, senare MKT-fabrikerna. Man började 1921 tillverka Sato såningsmaskiner och Esa tröskverk . Fabriken brann 1925 men uppbyggdes. Hankkija var delaktigt i att utveckla Kullervo, den första finska traktorn (motoriserad plogdragare) men på grund av utländsk konkurrens uteblev framgången. På 1960-talet avtog verksamheten i Malm. Det gamla fabrikshuset har på 2000-talet byggts om till bostäder, ritade av arkitektbyrån Brunow & Maunula.
     
  10. Skorstenen: Invid fabrikshuset finns en gammal skorsten bevarad. Den ingår numera som noggrant omgärdat landmärke på gården till det lokala daghemmet Viskuri.
     
  11. Manchurisk valnöt, Juglans mandshurica, på västra sidan av järnvägen vid undergångsstället. Enligt Wikipedia är trädarten hemma från Ostasien, och dess nöter är ätliga. Också virket lär vara bra för t.ex. möbler. Finns enbart odlad i Finland, men förekommer ända upp till Vasa.
     
  12. Järnvägen genom Malm: Tack vare järnvägen kom Malm att växa snabbt. Såväl industrier som människor flyttade hit där marken var billigare än i Helsingfors. Den första haltpunkten togs i bruk 1871, främst för de militärövningar som hölls på övningsområdena vid nuvarande Malm begravningsplats (fram till 1888) och senare där som Malms flygfält tills vidare är beläget. Kring 1910-talet fanns i Malm bl.a. sodafabrik, fiskkonservfabrik, sandtegelfabrik, maskinverkstäder, foderförråd och elverk. En mängd stickspår såväl norr som söder om stationen hade byggts. Ett spår mot nordväst ledde till VR:s grustag och i förlängningen till den avstjälpningsplats, känd som Paskaplaani, som ända fram till 1946 fanns vid nuvarande Trollstensparken. Ett annat mot nordost ledde förbi Ormusbacken till Malm begravningsplats. Liktågen trafikerade 1894–1954.
     
  13. En ny stationsbyggnad kom till 1934, fast i landsvägen,och var länge den enda i Finland som byggts ovanför spåren. När det nybyggda köpcentret stod klart 1986 tog man i bruk en stationslokal i samband med gångbron i norra ändan av hållplatsen, även den ovanför spåren. Den fina gamla stationsbyggnaden har sedermera inhyst olika företagare, bl.a. en glasfirma, men står i skrivande stund tom.
     
  14. Höghusen längs Malms handelsväg samt på andra sidan järnvägen längs Malmbågen härstammar nästan samtliga från början av 2000-talet. De återspeglar väl de tidsaktuella arkitektoniska idealen med en obruten fasad med kraftig ljudisolering mot järnvägen och en mer levande fasad med inglasade balkonger mot innergårdarna. På västra sidan av banan är flera hus signerade arkitektbyrå Brunow & Maunula.
     
  15. Gamla Elantos hus: Den rundade rödtegelsfasaden till Elantos hus, ritat av Väinö Vähäkallio, är ett av landmärkena i Malm alltsedan början av 1930-talet, då denna tillbyggnad till den ursprungliga butiken färdigställdes. Huset har genomgått många faser och inhyser numera bostäder samt Malmin toimintakeskus som ordnas mångsidigt program för Malmborna.

    I byggnaden bredvid verkar de anrika företagen Lintumäki och Mannelin, som bägge hör till de äldsta företagen i Malm.

    Bröderna Vihtori och Eemeli Lintumäki var från Alvo by i Lammi i centrala Tavastland. Vihtori startade en köttaffär i Åggelby, mitt emot järnvägsstationen, medan Eemeli kom med sin Lyyli med butik till Malm 1928. Man lade stor vikt vid att alltid ha förstklassiga varor till salu. Ända fram till 1955 låg den vid Malms bygata. Då stod det nybyggda huset vid Kyrkobyvägen klart och affären flyttade dit. I dag finns där Hiushoitola Lintumäki och Vihertalo Lintumäki.

    Allt sedan början av 1960-talet har fotofirman Mannelin funnits i Malm. Början togs redan tidigare, på 1930-talet.  Då specialiserade Mauno Mannelin sig på att fotografera industrier, en verksamhet som sonen Pertti fortsatte med.
     
  16. SYP:pens hus: Bland de äldsta handelsbyggnaderna i Malm räknas gamla SYP bankens hus på Kyrkobyvägen 3. Det stilfulla huset är ritat av Runar Finnilä, en i sina dagar flitigt anlitad bankhusarkitekt, och härstammar från 1949.
     
  17. Övre Malms torg: På torget fanns tidigare en brunn. Då torget rustades upp och byggdes ut på 1980-talet, utlystes också en offentlig tävling för ett monument. Tävlingen vanns av Seppo Manninen, vars verk ”Malm” pryder torgets bassängkant sedan 1990. År 1997 gjorde lokalprofilen och fullmäktigeledamoten Kauko Koskinen ett förslag till stadsstyrelsen att den ”stora, rostiga metallkonstruktionen” skulle flyttas någon annan stans och ersättas t.ex. med en symbolisk brunn, ärendet förföll dock efter att stadsmuseet konstaterade att man ”undersöker möjligheterna”.På somrarna förekommer en del torgförsäljning samt privatpersoner som håller lopptorg på torget så gott som dagligen.
     
  18. Gamla ungdomsgården: Ungdomsgården kallas trähuset i hörnet av Malm bygata och Malms torg. I skrivande stund står det tomt p.g.a. fuktskador och därpå följande problem med inomhusluften. Huset är ursprungligen byggt av Eemil Lampinen som kom till Malm från Pihlajavesi i slutet av 1910-talet. Här gifte han sig men reste redan 1915 till Amerika med sin bror, till gruvorna i Minnesota. Där byggde de ett ståtligt hus åt sig. Eemil kom tillbaka år 1921, köpte det behövliga virket från Keuruu och fick det på järnvägen till Malm. Trevåningshuset med modell från Amerikahuset stod klart 1924. Familjen Lampinen återflyttade 1937 till Pihlajavesi. Helsingfors stad köpte huset 1972, och byggde till en länga med bl.a. idrottsutrymme. Tyvärr ser husets framtid dyster ut.
     
  19. Malmin VPK, eller tidigare Malm FBK grundades år 1909. Kåren fungerar än idag aktivt och samarbetar med stadens räddningsverk. Det nuvarande huset som härstammar från 1960-talet byggdes på den ursprungliga tomten och huset hyrs aktivt ut för fester och olika evenemang.
     
  20. Askarsslättsvägen och Armonlinna: Askarsslättsvägen med dess vackra trähus hör till det gamla Malm. Det stora stockhuset Armonlinna på nr 15 har flyttats hit från Backasgatan och lär före det ha stått i Karelen! Namnet kommer sig av att huset länge var hemvist för en baptistkyrka.
     
  21. Lillis gränd: Tomtmarken är dyr, och fastighetsskatten för o- eller ”halvbebyggda” tomter har uppmuntrat de flesta husägare att sälja en del av sin ursprungliga tomt. Snart sett varje gammalt hus i Malm har därmed under de senaste 20 åren fått ett nytt hus antingen på bakgården eller mot gatan. I vissa fall fungerar de nya husen arkitektoniskt i sammanhanget, i andra inte riktigt.

Nedre Malm

Tack vare järnvägen kom Malm att växa snabbt. Såväl industrier som människor flyttade hit där marken var billigare än i Helsingfors. Den första haltpunkten togs i bruk 1871, främst för de militärövningar som hölls på slätmarkerna. Kring 1910-talet fanns här bl.a. sodafabrik, fiskkonservfabrik, sandtegelfabrik, maskinverkstäder och elverk. En mängd stickspår såväl norr som söderom stationen hade byggts. Ett spår mot nordväst ledde till VRs grustag och i förlängningen till den avstjälpningsplats som till 1946 fanns vid nuvarande Trollstensparken. Ett annat mot nordost ledde förbi Ormusbacken till Malm begravningsplats. Liktågen trafikerade 1894-1954. En ny stationsbyggnad kom till 1934 fast i landsvägenoch var länge den enda i Finland som byggts ovanför spåren. När det nybyggda köpcentret stod klart 1986 tog man i bruk den nyaste stationen, även den ovanför spåren.

När Finland förklarade sig självständigt den 6 december 1917 var Malm-Mosabacka-Staffansslätten redan en förhållandevis stor tätort. Det svenska språket hade ännu en stark ställning i kommunen; vid en folkräkning 1920 fann man att 38% uppgav svenska som modersmål. Tack var järnvägen var förbindelsen med Helsingfors god och främst mindre bemedlade personer sökte sig gärna därifrån till det mera lantliga Malm, som fram till inkorporeringen med Helsingfors 1946 var Helsinge kommuns administrativa centrum.

Jordbruksnäringen dominerade, men fler industrier och manufakturer sökte sig hit, här fanns gott om utrymme och billig arbetskraft. Sandudds tapetfabrik, Semptalin takpappstillverkning, en tegelfabrik, en fiskkonservfabrik och företag som sysslade med jordbruksmaskiner tyckte att Malm/Staffansby/Mosabacka var tjänligt område. I den andra centralorten Dickursby fanns redan färgfabrik och tygspinneri.

Sedan medeltiden hade Malm sina gamla hemman som Brusas, Ströms, Pehrs, Filpus, Örskis och Haga vilkas ägare/innehavare mestadels hade svenska som modersmål. Gårdarna fanns kring den bäck som numera kallas ”Långinoja”. Lokalbefolkningen hade gett bäcken namn efter den omtalade husbonden Victor Lång på Filpus.

1957 bygdes det första höghuset på Malms bygata 8-10, men först i början av 1980-talet började man bygga det nuvarande Malms centrala delar, torget och området kring järnvägsstationen inklusive den kännspaka promenadgången över järnvägsspåren.

Malms begravningsplats, den största i Helsingfors, grundades år 1890 på ett fält som använts av armén som övningsområde redan under svenska tiden. Den har utvidgats flera gånger. Länge gick liktåget från bårhuset i Ås med uppehåll i Åggelby för kunder från Forsby fattiggård längs ett sidospår till begravningsplatsen. Nuvarande Orrtuppsvägen och det korrekt namngivna Gamla banstråket finns där banan tidigare gick.

Helsingfors-Malm flygplats byggdes år 1936 och var Helsingfors huvudflygplats tills Helsingfors-Vanda flygplats öppnade till olympiska spelen år 1952. Flygplatsen i Malm byggdes på den ”bottenslösa” Tattarmossen.

1. Malms kulturhus

Byggnaden är ritad av Reino Huhtiniemi och Kimmo Söderholm och stod färdig 1994. Inredningsarkitekt Kaarina Huhtiniemi har planerat största delen av interiören. Huset inhyser för tillfället stadens kulturtjänsters enhet, Malms bibliotek, det finska arbetarinstitutets enhet, Norra Helsingfors musikinstitut, en konstskola, handarbetsskolan Helsky och ett dansinstitut samt Palmias lunchrestaurang och café. I de båda salarna ordnas flitigt olika kulturprogram.

Tanken var att huset skulle förbindas med Nedre Malms torg utanför, och via promenadbron även till övre Malms torg på andra sidan järnvägen med vattentema. Tyvärr visade det sig snart att bassängerna utanför huset inte höll vatten och de har stått tomma till dess att torgets bassänger fyllts med mylla och gräs. Dessvärre blev vattentemat förverkligat på andra sätt då taket upprepade gånger visat sig läcka, så även efter en kostsam renovering som färdigställdes så sent som sommaren 2017.

2. Köpcentret Malmin Nova

Bron och köpcentren på båda sidor öppnades 1987.

Malmin Nova har byggts till och renoverats i flera omgångar, senast 2015. Elaka tungor skvallrar att stadens iver att bygga bostäder på Malms flygfält har att göra med att Malmin Nova ägs av en av våra ledande politiker.

Den största butiken i köpcentret är Citymarket, medan det genuint lokala representeras av bageri och café Baguette. Diverse klädmodes- och andra kedjor kommer och går.

3. Socialisten K. H. Wiik

Malm var ett av arbetarrörelsens starka fästen, med prominenta figurer så som Viljo Sohkanen, under inbördeskriget ledare för det ökända röda gardet från Malm, och finlandssvenske socialisten, sedermera marxisten Karl Harald Wiik som fått en egen gata i Malm. Wiik var lantdags- och riksdagsman i flera omgångar från 1911 fram till sin död år 1946, men hann även med att sitta i fängelse för sina prosovjetiska åsikter åren 1941-1944.

4. Axel Gallén-Kallelas hem 1890-1895

I början av 1890-talet, som ung och nygift med Mary (f. Slöör), bodde Axel Gallén-Kallela några år i Malm. Hemmet låg precis invid järnvägen i hörnet av Ladugårdsvägen, i en trävilla som sedermera fått ge plats för kontors- och affärslokaler.Den officiella förklaringen var att huset hade stora fönster åt rätt väderstreck och därför var utmärkt som ateljé – man kan också tänka sig att de betydligt billigare hyrorna långt utanför centrum spelade en viss roll för det unga paret.

Talvimaisema av Akseli Gallen-Kallela

Akseli Gallen-Kallela: Vinterlandskap (Harmaa talvipäivä Malmilla), 1890, oljemålning, privat samling. Bild: GKM / Hannu Aaltonen

5. Krusbärsbrinken

Krusbärsbrinkens gamla skolbyggnad från 1912 hör till de tidigaste skolbyggnaderna i Malm. Den har genom åren fungerat som finskt lågstadium och byggts ut i flera etapper. Den hör också till de ställen dit förskolebarnen från Gula huset i Staffansby fått ta sin tillflykt då rören upprepade gånger frusit under stränga vintrar.

6. Rotemästargatan

Gatan har fått sitt namn redan 1952 av ett gammalt soldatrotetorp ”Tappers” som låg i närheten. Den fungerar som skyltfönster för Helsingfors småhus och är även Malms inofficiella julgata p.g.a. invånarnas ivriga julpyntande.

På initiativ av byggnadstillsynsverket och påhejade av stadsplanekontoret startade man 2006 en arkitekturtävling med målet att skapa en förtätad småhusbebyggelse med små, enkla men väl anpassade hus till ett rimligt pris: Helsingfors småhus. Arkitektbyrån Frondelius+Keppo+Salmenperä Oy segrade. Efter en stapplande början har Helsingfors-småhuset utvecklats till ett välkänt alternativ bland alla monteringshus.

7. Långens å

Bäcken dränerar hela området kring Malms flygplats. Vid senaste sekelskifte var den och dess omgivning i ett bedrövligt skick. En restaureringskampanj startade. Man putsade bäckfåran, lade nytt grus på plats, stenar för fisk att vila bakom och röjde sly intill bäckfåran. I dag är bäcken en prydnad för Malm och hela nordöstra Helsingfors. Promenadstråk gör det lätt att njuta av naturen och i vattnet kan man se laxfiskar söka sig lämpliga lekplatser. Till och med kungsfiskare lär häcka här.

8. Brusas

Huset är från 1800-talet men gården hör till de hemman som finns med på den äldsta existerande kartan över Malm, ritad av Samuel Brotherus år 1702 och är omnämnd i dokument redan på 1400-talet. Huset stod emellanåt tomt, men är under 2010-talet upprustat och bebos numera av två familjer.

9. Ströms sr 2

Alldeles invid Långens å ligger gårdarna Ströms och Brusas nära intill varandra. Liksom Brusas är också det något yngre Ströms rätt helt nyligen renoverat från topp till tå. I huvudbyggnaden höll förvaltare Sundqvists fru skola på svenska, upenbarligen i början av 1900-talet. På 1920-40-talet bodde det 14-16 familjer på gården, numera är huvudbyggnaden tre familjers hem.

10. Gamla skolan, Rikroken 2

Uppe intill Långens backe vid Ladugårdsvägen står Malm svenska folkskola. Skolan grundades år 1896, men verkade till en början i flera andra hus – det är oklart exakt när man fick tillgång till Rikrokens fastighet. I varje fall fungerade huset som svensk skola ända till 1991, då Staffansby skolas nybygge stod klart vid Trastvägen 20. Rikroken 2 testamenterades nåt tag på 1900-talet till Helsingfors stad, och donatorns vilja var att det skulle reserveras för svenskspråkig kulturell verksamhet. Tyvärr har staden tolkat det som uttryckligen just ett önskemål, och efter att den svenska skolverksamheten flyttade har huset haft flera olika hyresgäster och är numera hemort för den internationella skolan Kielo.

11. Haga gammelgård

Malms äldsta hus från 1836 som tidigare varit gästgiveri där bl.a. Zacharias Topelius lär ha övernattat.

12. Skolbyggnad fr. 60-talet

Färdigställd 1965, arkitekt den i hela Finland kände skolplaneraren Osmo Sipari som blivit känd som medhjälpare till Viljo Rewell när man ritade Hotell Palace (Södra Kajen). Skolan ansågs verkligen som ett föredöme då den hade specialutrustade klassutrymmen för den då gällande medborgarskolans behov, och ett bibliotek i ett annex.

13. Långens/Filpus, Ribackavägen 3

Gården hör till de medeltida hemmanen i Malm. Victor Lång blev ägare till gården 1911 tack vare att den var hans hustrus, Josefa Eklunds arvedel. Den nuvarande ståtliga huvudbyggnaden stod klar 1913. Den gamla, som låg nära bäcken, hade rivits. Victor Lång kom från Sibbo och var såväl jordbrukare som begravningsentreprenör. Han var också aktiv inom det komunala och kulturella livet. Han hade en tid studerat vid nuv. Ateneum och i huset finns en fris som han lär ha målat.

Nu innehas huset av stiftelsen Lilihemmet som där har sitt huvudkontor. Stiftelsen har vårdhem för kroniker, mest sådana med mentala störningar. Ett av hemmen, ”Pekki”, finns nedanom gården.

En av historierna gällande Lång var att hans begravningsbyrå tillverkat Bobrikovs kista – på förhand…

Annons från Hbl 10.11.1914:

14. Örkis

Byggnaden är från slutet av 1800-talet men hemmanet fanns redan på medeltiden och har också kallats Malmby gård. Folkakademin (sedermera Akan, numera belägen i Borgå) grundades i Malm år 1907 och fungerade här ända till 1928. Senare har huset fungerat som barnhem ända till 1967 och därefter bl.a.  aktivitetscentrum och Emmaus hemvist. Numera innehas husen av Hare-Krishna rörelsen, som också driver den vegetariska restaurangen Govindam.

15. Gamla bron

Vägen genom Malm har varit hårt trafikerad åtminstone sedan 1400-talet, därom vittnar flera gästgiverier längs vägen och, inte minst, de stiliga stenbroarna över Långens å och Vanda å i varsin ända av Kyrkobyvägen. Ladugårdsvägen som leder mot Vikhållet har fått sitt namn av ladugårdarna där. Stenbrons ursprung är från slutet av 1800-talet men när Långens bäck restaurerades i början av 2000-talet förstärktes och höjdes bron.

16. Pehrs

På andra sidan av landsvägen ligger Pehrs, ännu ett av de gamla hemmanen. Byggnadens äldsta del lär vara från 1800-talet. Byggnaden associeras starkt med kommunalläkaren Helge Nyman, som i 50 år bodde i ena ändan av huset och hade sin privatmottagning i husets andra hälft.

17. Malms flygfält

Malm flygfält invigdes av president Kyösti Kallio den 15.5.1938. Fram till dess hade flygtrafiken skötts av sjöflygplan med bas på Skatuddens sida mot Kronobergsfjärden. 1933 hade den svensk-amerikanske flygaren Charles Lindbergh med sin likaledes flygbitna hustru, journalisten Anne Morrow-Lindbergh besiktigat två möjliga platser i närheten av Helsingfors, nämligen Domarby gårds marker och det sanka området vid Tattaråsen i Malm. De rekommenderade Domarby. Dock var det lättare att utvidga flygplatsen om den förlades till Malm, och så blev det. Staten fick arrendera området på 99 år av staden. Efter krigsslutet hösten 1944 var den ryska övervakningskommissionen chef på Malm, civilflyget använde sig av Åbo eller ibland Hyvinge. I dag är Malm skyddat som unik flygplatshelhet från 1930-talet men Helsingfors stad har planer på att bygga bostäder för ca 20 000 personer där. Finavia som leder flygtrafiken i landet lämnade Malm redan 2016. Man får nu flyga där, men utan hjälp av flygledning.

18. Filpusparken

Filpus är en av områdets många trevliga och välhållna lekparker. De kännspaka kullarna och mångsidiga lekplatserna gör parken intressant för både yngre och äldre barn.

19. Nedre Malms park, planerad av Lars Barnö på 1990-talet

Parken   byggdes på 1990-talet i anslutning till Malms kulturhus, och består av flera olika delar med landskapsarkitektoniska element så som formklippta träd och buskar, en vattenbassäng, japanskinspirerade gröna marktäckare och buskar samt en rosengård.  Parken domineras av den stora glaspaviljongen i mitten, där det om somrarna ordnas flera olika evenemang, bl.a. gratis undervisning i salongdanser.